3.31.2011

I brist på andra livstecken


Bifogar jag inledningen till min (ännu inte helt färdigställda) c-uppsats i historia. Den handlar ju lite om mig och där jag är från och sådär, så jag tänkte att det ändå kan vara okej.


1.1 Bakgrund

”Holsljunga – mitt i världen”. Ja, med en sådan slogan har byn länge marknadsfört sig. Huruvida Holsljunga verkligen ligger mitt i världen, torde vara en perspektivfråga. I många år befann sig byn helt klart mitt i min egen värld, då detta är den plats som stod som miljö för min egen barndom. En icke fullt så tendentiös beskrivning av Holsljunga, skulle kunna avslöja att byn ligger vackert belägen vid Holsjön i södra Västergötland, knappa fem mil söder om Borås, längs väg 154 mot Falkenberg – dit sträckan är ungefär sju mil.

Att i dagens kommunikationsbaserade samhälle leva på en landsort likt Holsljunga innebär ett obönhörligt behov av transport. I takt med att jordbrukssamhället luckrats upp, kan det exempelvis vara fråga om arbetspendling till närbelägna större orter. Det kan även handla om rent konsumtionsinriktade resor till handelsmöjligheter bostadsorten helt enkelt inte kan erbjuda, för att nämna några exempel. Om vi istället för att konstatera nutidstendenser, vänder våra blickar mot det Holsljunga vi skulle finna om vi färdades 100 år tillbaka i tiden, finner vi ett samhälle som skiljer sig från det nutida på en rad punkter. Den största och viktigaste skillnaden (trots att man till viss del skulle kunna hävda att väg 154 idag till viss del fyller dess funktion), är naturligtvis den järnväg som gick rakt igenom det som sedermera skulle bli byn Holsljungas centrala delar. Mellan åren 1900 och 1961, då Holsljungas tid som stationssamhälle slutligen var till ända, passerade dagligen tåg genom samhället. Det krävs inga mängder fantasi för att än idag se spår (även om det inte handlar om rälsvarianten) från den tid då stinsen stod posterad utanför stationshuset och lokens visslor tjöt. Jag är själv uppväxt längs den gata som idag bär namnet Gamla Järnvägen, endast ett tiotal meter från den gamla järnvägsbankens numera asfalterade bana och endast ett femtiotal meter från det stationshus, vilket än idag står som monument över en svunnen tid.

Även om Gamla Järnvägen idag kantas av villor och lägenhetslängor uppförda under 70- och 80-talet, ger den långa och raka gatan en tydlig bild av sitt ursprung. Beger man sig dessutom en kilometer eller två utanför byns kärna, ligger banvallen än idag som den lämnades vid sextiotalets början, då spåren slutligen revs upp och forslades bort.



3.21.2011

Den där känslan


av att vandra runt i ett vakuum

av att fundera över varför fler inte bara struntar i allt

av att vara 25 och ett halvt år gammal och känna att det roligaste nog ligger bakom en

av att söka svaren på frågorna i kryptisk popmusik och nedladdad film

av att inse omöjligheten, men ändå fortsätta

av att förlika sig med tanken på att livet till 90% består av måsten, plikter, vanor och saker vi gör för att göra saker

av kapitulation som ändå aldrig tillåts bli en kapitulation

3.12.2011

Roma Roma


För maximal upplevelse, ha på denna i bakgrunden.

Vart var vi? Jo, Rom. Två kamrater och jag. Tre nätter, två heldagar, solsken, vin, en stor portion kulturarv och fler asiater än i Asien. Det var överlag en oerhört lyckad resa detta.

För boende och flyg betalade vi strax under 1000 spänn. Tillkom gjorde naturligtvis mat, dryck, transporter och dessutom biljetter till fotbollsmatchen Lazio-Palermo. Men sett till vad vi faktiskt fick ut i helhet, hade det säkert blivit dyrare att ta en weekend i Stockholm exempelvis. Att det i Rom dessutom var ungefär 16-18 grader varmt, gjorde inte heller någon skada.

Det blev mycket gående. Infrastrukturen i Rom är inte i klass med den i London eller Berlin, men behöver egentligen inte vara det heller. Åtminstone inte ur turistsynpunkt, eftersom det är gångavstånd till det mesta (och inte skitdyrt med taxi om benen säger ifrån). Tunnelbanesystemet består av två korsande linjer, och är väl typ tio gånger större i städerna jag tidigare nämnde. Att gräva tunnlar under en stad som Rom är inte helt oproblematiskt, vilket naturligtvis är lätt att förstå med tanke på dess historia. Detta medför att det finns aningen för mycket bilar överallt.

Det samlade intrycket är, som antytts, positivt. Som den historia-sucker jag är, går det inte annat än fascineras av hur välbevarade framförallt alla byggnader är. Det är svårt att greppa när man traskar förbi Colosseum, att den byggnaden i stort sett såg likadan ut för 2000 år sedan.

Vädret gjorde också att man återfick hopp om livet igen. I måndags eftermiddag satt vi längst upp på Spanska trappan, med solen i ansiktet, skyddade från den svala vinden. En vagn i närheten sålde kalla öl, och livet innehöll inga problem överhuvudtaget. Så borde det alltid vara.


På Piazza Navona


Tiberns strand och Isola Tiberina (t.v.)



Ruiner vid Forum Romanum. Mitt i bilden ser man delar av den gamla akvedukten (som för övrigt kan vara det häftigaste i hela Roms historia).



Vittorio Emanuele-monumentet



Svenska turister framför det italienska justitiedepartementet



Ovanför Piazza Spagna (med kall öl)


3.10.2011

I väntan på någonting annat

Jag antar att jag borde skriva några rader om Rom och eventuellt bifoga ett par bilder. Men det hinner jag inte nu, så håll istället tillgodo med dessa videoklipp. Det påminner mig förresten om att jag någon dag också skall skriva någonting om det finfina (f.d.?) bandet Peggy Lejonhjärta.

De två ljudklippen nedan har funnits publicerade på PLs Myspace-sida 4-5 år och var nog tilltänkta att hamna på uppföljaren till Viskningar och rop (2004). Nu verkar det inte bli så, varför jag i förmiddags beslöt att skicka upp dem på Youtube.

Med mitt sedvanliga flyt, dyker väl nån form av stämningsansökan upp som (alt. i form av) ett brev på posten. Men det får man ta. Allt för kulturen. Så här bra popmusik är hädelse att kasta bort.





42, bäst att skynda på
Bäst att hålla planen
Det känns som igår,
hon sa:
"Du förstår, vi är bara barn än"

Vi lovade små saker i din säng
Som att vi ska träffas där igen
Om ingen av oss har hittat hem

Hanna,
jag vet att du har väntat
på nån annan än den du fann
Vi hann aldrig se
att vi blev gamla
Men om du stannar och ser
på en som väntar
ser du framtiden i hans hand
Hanna,
jag ser två som väntar
om sanningen ska fram

Telefon, hon vill lägga på
Hon ska lägga barnen
Heja på,
har du glömt oss två?
Har du glömt bort planen?

Vi viskade små saker i din säng,
som aldrig ska höras där igen
Om du inte säger sanningen

Hanna,
jag vet att du har väntat
på nån annan än den du fann
Vi hann aldrig se
att vi blev gamla
Men om du stannar och ser
på en som väntar
ser du framtiden i hans hand
Hanna,
jag ser två som väntar
om sanningen ska fram

För två som väntar
finns bara en
Och jag tror alltid jag känt att
du väntar än
Hon gömmer små saker i din säng

Hanna,
jag vet att du har väntat
på nån annan än den du fann
Vi hann aldrig se
att vi blev gamla
Men om du stannar och ser
på en som väntar
ser du framtiden i hans hand
Hanna,
jag ser två som väntar
om sanningen ska fram




________________________________________________________________





Vad gör du? Vad gör jag?
En natt som denna i varsin stad
Vem träffar du? Vem träffar jag?
Jag träffar ingen annan

Vad säger du? Vad säger jag?
Om politiken som dryftas idag
Vem träffar dig? Vem träffar mig?
Träffar du nån annan?

Jag ligger ensam. Hur ligger du?
Är du en syrsa i baren nu?
Faller dom för dig, och snubblar dom då
på samma krog, jag snubblat på?

Jag stod på båten när vattnet läckte in
Och jag öste, men du låtsades inte se det
Jag trodde fan att du skulle hjälpa till
Men du ville inte stå still
och jag vågade inte be dig

Somnar du nån gång
och somnar du då
på samma sida jag somnar på?

Var vaknar du? Var vaknar jag?
På varsin sida vid varsitt hav
Åker du hem nu, längs sjuans spår
I samma kläder och smink,
du hade igår

Det har varit en hård dags natt,
men här kommer solen
Här kommer morgontidningen
Och där kan du läsa att
för eller senare måste en av oss förstå
att det var meningen

Så går jag, så går du
På varsin sida om landet nu
En går i väst, en går i öst
Du vädrar vår
Jag har lärt mig leva med höst

På varsin sida, på varsin strand
Träffar vi några andra