Fans jävlars. Mitt mobilabonnemang går ut i slutet av denna månaden. Och trots att jag inte vill bli en av de där lattedrickande app-snackande töntarna, ligger jag helt klart i iPhone-farozonen. Låt oss överblicka detta bryderi (eller denna potentiella katastrof) på ett tydligare sätt:
VAD SOM I NULÄGET TALAR FÖR ETT KÖP:
- Det faktum att jag faktiskt behöver ett nytt abonnemang
- Det faktum att jag i nuläget går runt med en lånad telefon
- Alltså, dom är ju rätt fräcka ändå
- Jag vill ha Spotify i telefonen
- Jag vill ha en bra kalender i telefonen
- Min iPod sjunger på sista versen, varför en ny telefon även kunde ta över dennas roll
VAD SOM I NULÄGET TALAR EMOT ETT KÖP:
- Att det känns som att gå med i en sekt
- Att det faktiskt finns billigare telefoner (och abonnemangsformer)
- Är dom inte rätt stora? Jag vill ju inte behöva ha handväska till den, liksom.
- Jag är lite rädd för att ha sönder den
- Jag skulle nog få en del skit från iPhone-ägande vänner som jag hånat ett tag
- Ska sanningen fram så ringer jag ju bara med min telefon, samt skickar lite sms
Satan också. Jag blir inte ett dugg klokare. Men jag antar att det är såhär konsumtionssamhället skall fungera?
Fan också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar