Någon vände blad och berättelsen tog en ny väg. Från sidor, rader och bokstäver som handlat om Stora Hörsalen på Humanisten, jämförande seminariediskussioner, bussbyte vid Svingeln och en känsla av att hasa sig baklänges in i framtiden - mot sidor med mer konkret innehåll. Sidor om verkligheten. Om en tydligare väg in i ännu inte upplevd tid.

En grundkurs i religion blev en anställning och ett vikariat vid en högstadieskola. En mer jordnära och inrutad tillvaro, istället för innerstadsliv med kaffe i pappersmugg och vetenskapliga syner på världsreligionerna. Ironiskt nog också ett billigare liv, trots ett ordentligt kliv på den kapitalistiska stegen. Arbete 8-16 och ofta längre, stimulerar inte konsumtion - utan mer basala fysiska behov såsom sömn och hunger.

Det är fint att vara tillbaka i verkligheten. Att vara behövd istället för att behöva. Att prata och agera istället för att anteckna. Att arbeta åt någon annan än sig själv. Det är tuffare, men ändå så oändligt mycket mer utvecklande.